Projekt: Identifiering av de aktiva ingredienserna i psykoterapi: Ett metodutvecklingsprojekt (AIM)

Fakta om projektet

Projektledare
Fredrik Falkenström, Linnéuniversitetet
Övriga projektmedlemmar
Viktor Kaldo, Linnéuniversitetet/Karolinska Institutet; Dan Bengtsson, Karolinska Institutet; Rikard Fjällström, Region Stockholm
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Karolinska Institutet; Region Stockholm
Tidsplan
2020-01-01–pågående
Ämne
Klinisk psykologi, institutionen för psykologi, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
Webbplats
www.researchgate.net/project/Identifying-the-Active-Ingredients-of-psychotherapy-A-Methods-development-project-AIM

Mer om projektet

I genomsnitt uppnår endast ungefär hälften av patienter som genomgår psykoterapi tillförlitliga förbättringar. Ett sätt att utveckla och förbättra psykoterapeutiska metoder är att studera vilka de aktiva ingredienserna är, alltså de teoretiskt postulerade mekanismer som antas leda till förbättring av patienters mående.

Till exempel antar kognitiva terapeuter att förändringar i negativa tankemönster är nödvändiga för att deprimerade patienter ska kunna uppnå förbättring i depression, medan beteendeterapeuter menar att förändring i beteende är den viktigaste mekanismen för klinisk förbättring. När förändringsmekanismerna är kända kan terapeuter fokusera på att påverka de mekanismer som forskningen visar är viktiga för förbättring, och lägga mindre vikt vid i sådana som forskningen har visat inte behöver förändras.

Forskningen om förändringsmekanismer går långsamt på grund av att de metoder som används är för trubbiga och/eller innebär stora risker för felaktiga slutsatser om orsak och verkan. Experimentell forskning, där deltagarna fördelas slumpvis mellan experiment- och kontrollgrupp, ger möjlighet till tolkning i termer av orsak-verkan men är tidskrävande och inte sällan praktiskt och etiskt svår att tillämpa.

Under det senaste decenniet har vi varit med om att införa metoder för analys av paneldata, data som samlats in på en grupp individer som följs med upprepade mätningar över tid i psykoterapiforskning. Dessa analysmetoder är både mer robusta mot alternativa tolkningar och tillåter dessutom mer ”finkorniga” analyser vars resultat blir lättare att applicera av kliniker.

AIM-projektet går ut på att pröva ut och förbättra metoder som de senaste åren har utvecklats inom andra forskningsfält, som förbättrar möjligheterna att dra slutsatser om orsak och verkan även när data inte samlats in med experimentell design. Den stora svårigheten är att i sådana data kan finnas okända störningsfaktorer, som utgör de verkliga orsakerna till observerade samband.

De nya metoderna kan, under vissa förutsättningar, sortera ut sådana externa faktorer även när de är okända för forskarna. Exakt vilka förutsättningar sådana analyser fungerar under, och hur mycket man kan avvika från dessa utan att få felaktiga svar på sina forskningsfrågor, är ännu inte känt. I AIM-projektet arbetar vi med att pröva ut dessa förutsättningar.