vatten hälls över två par kupade händer

Projekt: Utvärdering av en regional modell för proaktivt efterlevandestöd vid suicid

Suicid medför ofta att människor runt den avlidna drabbas av svåra sorgeprocesser, försämrad fysisk och psykisk hälsa och förhöjd suicidrisk. Det är av yttersta vikt att dessa efterlevande får ett adekvat stöd. I detta projekt utvärderas en lokal modell för proaktivt efterlevandestöd som utvecklats och används som rutin i Region Kalmar län.

Fakta om projektet

Projektledare
Hanna Tuvesson
Övriga projektmedlemmar
Annelie Evysdotter, Linnéuniversitetet
Cecilia Fagerström, Linnéuniversitetet och Region Kalmar län
Cecilia Gamme, Region Kalmar län
Daniel Abrahamsson, Kommunförbundet Kalmar län
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Region Kalmar län, Kommunförbundet Kalmar län, Folkhälsomyndigheten
Finansiär
Folkhälsomyndigheten, Linnéuniversitetet
Tidsplan
1 jan 2024–31 apr 2026
Ämne
Vårdvetenskap (Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap)

Mer om projektet

Varje år avlider ca 1 500 personer till följd av suicid. Dessa dödsfall är tragiska och medför ofta komplicerade sorgeprocesser för de personer som stod den avlidna nära. Efterlevande kan vara familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater eller andra personer som stått den avlidna nära.

Tidigare studier visar att efterlevande vid suicid har en mer komplicerad sorgeprocess jämfört med efterlevande i samband med andra dödsorsaker. Efterlevande i samband med suicid riskerar också att utveckla egna hälsoproblem och en ökad suicidrisk finns. Det finns stort behov av stöd för de efterlevande, men idag saknas ofta strukturerade rutiner och arbetssätt för detta.

I Region Kalmar län finns sedan 2022 en ny länsrutin för proaktivt efterlevandestöd. Rutinen innebär att samtliga efterlevande till en person som avlidit i suicid erbjuds stöd i form av en efterlevandelots. Efterlevandelotsen kan vara olika professioner inom primärvården vars funktion är att stödja och lotsa den efterlevande anpassat utifrån behov.

Den nya länsrutinen är unik och det finns behov av att utvärdera den för att utveckla och sprida kunskapen i ett vidare perspektiv. Vi planerar därför att undersöka hur den nya rutinen upplevs av de efterlevande själva, samt av de som arbetar med den nya rutinen. Projektet har en kvalitativ design och är godkänt av Etikprövningsmyndigheten.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Social-, kommunal-, allmän- och rättspsykiatrisk vård (SKARP).

Medarbetare