Speciallärarprogrammet

Vad är det för skillnad på speciallärare och specialpedagog?

Utbildningen till Speciallärare kompletterar din lärarexamen och ger dig förutsättningar för kvalificerad yrkesutövning inom området språk-, skriv- och läsutveckling, matematikutveckling eller utvecklingsstörning.

Utbildningen till Specialpedagog ger dig kvalificerade kunskaper om hur du arbetar med att undanröja sådant som försvårar eller hindrar barns/elevers lärande och utveckling i olika lärmiljöer. Det handlar om att arbeta förebyggande, att genomföra pedagogiska utredningar som ser barnet och dess situation på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Specialllärare och specialpedagoger samläser under delar av utbildningen. Det innebär att studerande från båda programmen läser vissa gemensamma kurser med gemensamt innehåll, som den studerande själv riktar mot valt program eller specialisering. Under utbildningen möts de studerande bland annat i mentorsgrupper med syfte att skapa förståelse för och kunskap om varandras professioner.

Vad är skillnaden att läsa ett program kontra fristående kurser?

Programmen leder fram till en speciallärar-/specialpedagogexamen, vilket är en professionsutbildning till skillnad från fristående kurser. 

Vad betyder avancerad nivå i denna professionsutbildning?

Avancerad nivå handlar om att utifrån ett vetenskapligt perspektiv fördjupa och problematisera den pedagogiska praktiken. För att vara behörig till ett program på avancerad nivå ska man som regel ha en examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng. Vad det gäller särskild behörighet se fråga om vilka förkunskapskraven är.

Vilka är förkunskapskraven?

Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå.

• Särskild behörighet: Grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen.
• Tre års relevant yrkeserfarenhet på minst halvtid efter erhållen lärarexamen. (Se vidare under frågor om yrkeserfarenhet.)
• Svenska B/Svenska 2 och 3 alternativt Svenska som andraspråk 2 och 3
• Engelska A/Engelska 5

För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs dessutom att den tidigare avlagda examen omfattar minst 22,5 hp i svenska eller inom området språk-, skriv- och läsutveckling eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper.

För specialisering mot matematikutveckling krävs dessutom att den tidigare avlagda examen omfattar minst 22,5 hp i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper.

Vilken typ av yrkeserfarenhet ska redovisas?

Minst tre års dokumenterad relevant yrkeserfarenhet omfattande minst halvtid som pedagog efter avlagd examen.

Exempelvis ska specialpedagoger ha arbetat i en pedagogisk verksamhet och haft pedagogiskt ansvar under minst tre år på halvtid efter erhållet examensbevis.

För specialiseringarna matematikutveckling och språk-, skriv- och läsutveckling så innebär det att man måste ha undervisat i matematik respektive svenska under minst tre år på halvtid efter erhållet examensbevis.

Hur redovisar jag yrkeserfarenheten och vart skickar jag intyget?

Yrkeserfarenheten redovisas genom ett intyg från arbetsgivaren. Tänk på att ett anställningsbevis inte räcker som underlag då det inte är ett bevis på att du faktiskt arbetat. För att styrka din yrkeserfarenhet använder du blanketten "Intyg om yrkeserfarenhet" som finns här på webbsidan. Du kan själv ladda upp dina dokument på Mina sidor via antagning.se. Har du inte möjlighet att göra det så kan du skicka dem via posten till adressen här under. Skicka inga originalpapper!

PostNord Strålfors AB
Att: Antagningsservice
190 81 Rosersberg

Jag har sökt utbildning tidigare, finns mina dokument kvar i antagningssystemet?

De meriter som registrerats och som du ser på Mina sidor behöver du inte ladda upp på Mina sidor/skicka in via posten.

Däremot intyg om yrkeserfarenheten måste du ladda upp/skicka in via posten på nytt!

Vad betyder det att läsa i 67%-takt på distans?

Det innebär att man förväntas lägga ner ca 27 timmar i veckan på sina studier och att man läser 20 högskolepoäng (hp) per block (ett block motsvarar i stort sett en termin.)

Kan man arbeta heltid (100%) när man läser programmet?

Nej, det är inte att rekommendera. Det är dock värdefullt, och i en del uppgifter nödvändigt, att ha en förankring i den pedagogiska praktiken. Ett riktmärke kan vara att värna om undervisningsfri tid alla torsdagar och fredagar.

På vilka dagar ligger träffarna och hur ofta är de?

Vid Linnéuniversitetet genomförs utbildningen med ett antal obligatoriska träffar i Växjö. Träffarna ligger i huvudsak på torsdagar och fredagar varannan vecka. Datum för träffarna kommer att framgå av schemat.

Kan jag söka studiemedel hos CSN?

Ja, du kan söka studiemedel. När du söker studiemedel ska du fylla i att du söker för 75% studietakt. I speciallärar- och specialpedagogprogrammen läser du 20 hp per termin och formellt krävs det att man läser 22,5 hp per termin för att erhålla ersättning för 75% studietakt, men CSN gör en omräkning då poängen ligger så nära gränsen. Dvs du får utbetalt ersättning för 75% studietakt under 18 veckor (terminen är formellt 20 veckor). Tänk på att söka CSN för två terminer i taget!

Hur fungerar det om jag vill tillgodoräkna mig kurser som jag har läst tidigare?

Kurser som du läst vid andra svenska eller utländska lärosäten kan du ansöka om att få tillgodoräkna dig inom ditt program. Du kan ansöka om att få tillgodoräkna dig avslutade kurser eller avslutade delmoment inom en kurs. Till ansökan skall du bifoga kursplan och resultatintyg för den kurs/-er du vill ansöka om. När du ansökt gör ämnesansvarig en bedömning om dina kurser motsvarar de som ingår i ditt program. Det är bra om du ansöker om tillgodoräknande i så god tid som möjligt. Du måste dock vara antagen student för att kunna göra en ansökan om tillgodoräknande. Observera också att om du fått en eller flera kurser tillgodoräknade kan det påverka ditt studiemedel eftersom du då inte kommer att studera enligt programmets ordinarie studietakt. Ofullständig ansökan kan medföra försenad handläggning och/eller avslag. Programmet ges på avancerad nivå, vilket betyder att kurser på grundnivå med vissa undantag inte tillgodoräknas.
Länk till mer information om tillgodoräknande

Vad står i examensbeviset?

Efter avslutat program ansöker du själv om examensbevis. Vad som står i examensbeviset baserar sig på vilket program/ grundutbildning och specialisering du läst.
Länk till Skolverkets information gällande behörighet för särskilt stöd.

Kreshnik läste sin grundlärarutbildning på Linnéuniversitetet och hade goda erfarenheter av att studera här.

– Jag hade hört gott om speciallärarprogrammet på förhand och därför var valet av lärosäte rätt givet. Jag tycker också att studietakten på 67 procent är lämplig för att kombinera studier och arbete.

Inspiration till att bli speciallärare fick han genom en kollega på en skola där han tidigare arbetade.

– För tio år sedan arbetade jag som elevstödjare på en årskurs 7–9 skola där det arbetade en speciallärare som jag tyckte gjorde ett fantastiskt arbete med barn och unga i skolsvårigheter. Det inspirerade mig och redan vid starten av min grundlärarutbildning hade jag en plan att läsa vidare till speciallärare.

På väg mot rätt position i yrkeslivet

Med tiden började han känna att det var en roll som skulle passa honom bra. Nu är han på väg mot sin rätta position i yrkeslivet.

– Jag har länge spelat fotboll och jag jämför ibland organisationen på en skola med ett lag. I fotboll är det viktigt att placera rätt spelare på rätt position, det vill säga där varje individs främsta styrkor blir framträdande. Med fotbollstermer kan man nog säga att speciallärare är min “rätta position".

Kreshnik är nöjd med sina studier på speciallärarprogrammet och tycker att han har både breddat och fördjupat sin förståelse kring skolrelaterade frågor.

– Väldigt mycket har varit intressant, men ska jag välja ut något av det som vi har läst hittills väljer jag de olika teoretiska perspektiven inom specialpedagogik. Även de utbildningsfilosofiska inslagen har varit givande. De har gjort att jag har fått en fördjupad och mer holistisk förståelse av utbildning.

Att kombinera studier och arbete

Att kombinera studier med att arbeta är inget problem för Kreshnik. Hans tips är dock att fördela tiden på ett bra sätt.

– Programmet är på 67 procent studietakt och jag kombinerar det med att arbeta 40 procent. Till framtida studenter vill jag rekommendera ett liknande upplägg i tjänstgöringsgrad. De flesta kurser är på avancerad nivå, vilket ställer höga krav på en som student. Vi har fysiska träffar varannan vecka och jag uppskattar det upplägget. När vi ses på plats brukar upplägget vanligtvis vara rätt späckat och innehålla föreläsningar, seminarier och workshops. Det är roligt att träffa och samtala med kurskamrater som kommer från olika delar av landet. Under veckor då vi inte har fysiska träffar ägnas tiden åt läsning av kurslitteratur, reflektion och arbete med kursuppgifter.

Han kan rekommendera sin utbildning.

–Jag tycker att programmet är en utmärkt vidareutbildning för att både bredda och fördjupa sin förståelse kring skolrelaterade frågor som kan hjälpa oss att bättre förstå och förebygga att elever hamnar i skolsvårigheter. Det är även fördelaktigt att programmet kan kombineras med arbete, eftersom det möjliggör att teori och praktik kan knytas ihop på ett tydligt sätt.

Kreshnik har redan smygstartat sitt drömjobb men ser fram emot examen.

– Jag har sedan några år tillbaka en tjänst som speciallärare och efter examen ser jag fram emot att vara än mer rustad för mitt uppdrag som speciallärare.

Specialpedagogik är ett komplext område där det inte finns några givna svar eftersom man arbetar med elever och personal och på olika nivåer.

– Från början kom jag nog hit till utbildningen för att jag trodde att jag skulle få svar på alla mina frågor, men det är nog snarare så att jag har skapat fler frågor, säger Jitka. Men det tycker jag är bra för det är så det fungerar ute i verksamheten, fortsätter hon. Utbildningen har varit en mental resa som gett mig ett nytt sätt att tänka kring de frågor som jag hade med mig. Det vi lär oss under utbildningen är ett professionellt förhållningssätt med fokus på de situationer som uppstår i mötet med barn och elever i behov av särskilt stöd och jag märker att det som tidigare var min magkänsla numera är underbyggt med teorier och modeller som jag lärt mig under utbildningen.

– Det här är min andra speciallärarutbildning säger Kerstin. Jag har tidigare läst specialiseringen mot matematikutveckling och tyckte att den var bra så därför valde jag att även läsa specialiseringen mot språk-skriv-och läsutveckling vid Linnéuniversitetet. Först och främst var det innehållet i utbildningarna som gjorde mig intresserad men också upplägget. Ungefär varannan vecka är vi på plats på universitetet och har där föreläsningar och seminarium. Det ger oss helt andra möjligheter att diskutera och ventilera det vi läser än om vi hade gått en distansutbildning med ett fåtal fysiska träffar. Utbildningen har gett mig kunskaper som gör att jag känner mig starkare och tryggare i min yrkesroll och jag kan se mitt värde som speciallärare. Det i sin tur ger mig modet att våga testa nya saker tillsammans med mina elever, fortsätter Kerstin.

Jitka och Kerstin är överens om att en av styrkorna med de två utbildningarna är att specialpedagoger och speciallärare samläser många av kurserna.
– Det skapar en bra förståelse för hur det andra yrket fungerar och vilken nytta vi kan ha av varandra när vi sedan kommer ut i våra verksamheter i nya yrkesroller. Båda yrkena kräver att man kan anlysera olika situationer och miljöer för att stödja barn och elever i deras möjligheter till likvärdig utbildning och de anser båda att detta är viktigt. Under utbildningen får man ett fantastiskt nätverk genom att man får träffa andra som arbetar inom samma verksamhetsområde som man själv gör men också inom andra verksamhetsområden, avslutar Jitka och Kerstin.

I förskolans och skolans verksamhet finns det idag ett stort behov av utbildade specialpedagoger och speciallärare och Jitka och Kerstin pekar på behovet av att kommuner och deras rektorer skapar villkor så att fler lärare inom förskola och skola har möjlighet att utbilda sig till specialpedagog eller speciallärare.