Biblioteks- och informationsvetenskap
180 hpVill du arbeta med informationsförmedling med människors behov av kunskap och kulturupplevelser i centrum? Vi erbjuder en spännande utbildning som betonar viktiga tekniska och pedagogiska kompetenser hos framtidens bibliotekarier.
Bibliotekarien organiserar och tillgängliggör information för olika typer av användare, till exempel skolelever, allmänhet, forskare och yrkesspecialister i näringsliv och organisationer.
Eftersom ett digitaliserat samhälle har medfört en stark ökning i mängden information har kraven på bibliotekarien ökat kraftigt. Dels kräver användning av de nya medierna en utökad teknisk kompetens, dels finns spännande pedagogiska utmaningar i att tillgodose olika användargruppers speciella önskemål och behov.
Under programmet arbetar du med fem breda problemområden, där det första handlar om biblioteken och dess användare i olika kontexter. Här analyseras informationsanvändarens sociokulturella villkor, professionella roller inom fältet samt olika fysiska och digitala strukturer med relevans för bibliotek och andra organisationer inom informationssektorn. Det andra området berör kunskaps- och informationspraktiker utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Detta relaterar till såväl medie- och informationskunnnighet, informationskompetens som litteraturförmedling och läsfrämjande åtgärder. Ett annat område som du möter är kunskapsorganisation, som rör processer och system för hur kunskap, information och dokument hanteras och organiseras. Exempel på sådana processer är katalogisering, klassifikation, indexering, metadata-uppmärkning och social taggning. Det fjärde området behandlar biblioteks- och informationsetik. Inom detta område studeras såväl yrkesetiska dilemman för bibliotekarier som informationsetik i allmänhet. Som ett sista område arbetar du med vetenskapliga teorier och undersökningsmetoder som är relevanta för forskning inom ämnet samt utredningsarbete inom relevant yrkesverksamhet.
Vi sätter under utbildningen ett stort värde på att du som student får möjlighet att skapa och upprätthålla kontakter med biblioteks- och informationssektorn. Det sker genom olika former av fältstudier, gästföreläsningar och studiebesök. Vi som undervisar på programmets kurser ingår också i olika former av nätverk och samverkar tillsammans med bibliotekarier och forskare från hela världen, vilket medför att studenter får chans att möta aktuella frågor på biblioteken och inom olika forskningsområden.
Inom ramen för utbildningen har du som student möjlighet att studera en termin utomlands.
Programmet för biblioteks- och informationsvetenskap ges både på distans med 50 % studietakt och på campus med 100 % studietakt. Distansprogrammet startar varje vårtermin och campusprogrammet startar varje hösttermin. Nästa programstart för distansprogrammet är januari 2024, sök senast 15 oktober. För mer information och frågor som rör distansprogrammet kontakta programansvarig Hanna Carlsson hanna.carlsson@lnu.se.
Karriär
Programmet för biblioteks- och informationsvetenskap syftar till att ge dig den grund du behöver för att kunna arbeta inom till exempel skolbibliotek, folkbibliotek och bibliotek vid högskolor och universitet - men också inom andra områden av informationssektorn, både i offentlig och privat verksamhet. Prognoser visar att framtidens arbetsmarknad inom biblioteks- och informationssektorn ser mycket god ut. Även globalt sett växer en ny arbetsmarknad fram för akademiskt utbildade specialister på informationssökning och informationsförmedling.
Examen
Filosofie kandidatexamen
Huvudområde: Biblioteks- och informationsvetenskap
Programansvarig
Internationella möjligheter
Under programmet kan du studera utomlands genom utbytesstudier för att få internationell erfarenhet. Du läser då en del av dina studier på ett av våra många partnerlärosäten världen över. Dessutom kan du göra ett fältarbete inför ditt examensarbete utomlands. Det innebär att du samlar in material till ditt arbete i ett annat land. Läs mer om vilka internationella möjligheter du har vid Fakulteten för konst och humaniora på Linnéuniversitetet.
Barn har så spännande tankar och idéer. Det är kul att vara en del av de processerna.
Sofia Dombos jobbar som barn- och ungdomsbibliotekarie. Det blir både bebisträffar med nyblivna föräldrar, sagostunder för barn i förskoleåldern, bokklubb för barn i mellanstadiet och ungdomskvällar för ungdomar från 13 år. Hon fastnade för programmet biblioteks- och informationsvetenskap i Växjö för att utbildningen innehöll pedagogik, vilket hon anser är viktigt i rollen som bibliotekarie.
Läs intervjun med Sofia
Varför valde du just den här utbildningen?
–Jag studerade ett par terminer till grundskolelärare innan jag bestämde mig för att studera till bibliotekarie. Som bibliotekarie kunde jag kombinera intresset att jobba med barn med mitt intresse för litteratur. Jag fastnade för biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet i Växjö då den innehöll pedagogik. En pedagogisk kompetens anser jag är viktigt i arbetet med barn men också som bibliotekarie generellt då det är ett socialt yrke där man möter många olika typer av människor. Utbildningen innehöll även två terminer valfria studier för att kunna nischa in sig utifrån den typ av arbetsplats man sedan önskade att få jobb på.
Vad har du haft mest nytta av i din utbildning?
Som bibliotekarie kan man arbeta med så många olika saker och på så många olika typer av arbetsplatser. Utbildningen vänder sig även till de som inte vill jobba på bibliotek utan arbeta som informationsspecialister på olika typer av företag. Det gör att utbildningen har en bred allmän ingång vilket kan vara bra för de som inte vet exakt på vilket typ av arbetsplats de vill jobba på. För mig blev de valbara studierna väldigt viktiga, att få nischa in sig på det som jag visste att jag ville arbeta med och jag är väldigt glad för den möjligheten.
Har du studerat vidare?
Just nu studerar jag ett magisterprogram i litteraturpedagogik på distans för att fördjupa mina kunskaper i litteratursamtal och diskutera frågor som: ”hur får vi barn litteraturintresserade, varför är det viktigt?” och ”är det ens viktigt med litteratur?”.
På vilket sätt har du utvecklats som person under din utbildning?
Under studietiden har lärt mig att både arbeta självständigt och att samarbeta i grupp. Att studera på universitet innebär väldigt mycket eget ansvar. Egenskaper som är bra att ha med sig i framtida yrken oavsett arbetsplats.
Vart jobbar du idag?
Jag jobbar på Säters bibliotek som barn- och ungdomsbibliotekarie sedan juni 2018.
Vad har du för arbetsuppgifter och ansvar?
Då jag arbetar på ett lite mindre folkbibliotek jobbar jag med både barn- och ungdomsverksamheten. Ett åldersspann på 0–19 år. Det innebär att jag både har bebisträffar med nyblivna föräldrar, sagostunder för barn i förskoleåldern, bokklubb för barn i mellanstadiet och ungdomskvällar för ungdomar från 13 år. Vi har även ett Makerspace som vi kallar för Fixoteket, där vi jobbar med digitala aktiviteter såsom robotar, programmering, film- och podskapande. Jag jobbar även med annat typ av skapande utifrån olika typer av material som till exempel återbruk, textil, måleri och mycket mer. Förutom verksamheter köper jag in litteratur, uppdaterar barn- och ungdomsavdelningen som rum för att fortsätta göra det till en attraktiv mötesplats och gallrar bort gamla böcker i hyllorna.
Hur ser en vanlig dag ut?
Ingen dag är den andra lik! Mina onsdagar till exempel består av både bebishäng och häng med ungdomar så de dagarna är förmiddag och kväll väldigt olika. Sen består många jobbtimmar av planering också. Planering inför nästa vecka, nästa lov och nästa termin för att alla aktiviteter ska bli så väl genomförda som möjligt. Sen jobbar jag också i lånedisken där jag möter alla åldrar och hjälper till med alla möjliga frågor.
Vad är det bästa med ditt jobb?
Jag tycker det är jätteroligt att arbeta med barn, både i mötet med litteratur och olika former av skapande. Barn har så spännande tankar och idéer och det är kul att vara en del av de processerna. Jag kan planera en sagostund men man vet aldrig riktigt hur den kommer att vara när barngrupperna väl kommer. Jag kan tänka att vi ska diskutera en sak utifrån en bok och efter ett tag hamnar vi in på ett helt annat spår.
Hur gick det till när du fick ditt första jobb efter utbildningen?
Jag började titta runt efter jobb ganska tidigt under sista terminen och upptäckte mitt nuvarande jobb på Arbetsförmedlingen. Efter ett par träffar på plats i Säter så fick jag jobbet och började jobba där några dagar efter examen.
Växjö – studentstaden med ett levande campus
Strax söder om Växjö centrum ligger Campus Växjö. Många studenter väljer att bo på campusområdet.
Här har du vänner, restauranger, föreläsningssalar, gym, mataffär, universitetsbiblioteket, friluftsområden och studentpubar, allt inom fem minuters gångavstånd. Du kan även bo i andra delar av Växjö och snabbt ta dig till universitetet med cykel eller buss.
Med nära 100 000 invånare är Växjö en av Sveriges snabbast växande städer. Här finns en småländsk entreprenörsanda med ett brett och varierat näringsliv – perfekt när du söker praktikplats eller jobb.
Växjö är också en naturskön stad och här har du alltid nära till skog och vatten. Staden bjuder också på många evenemang och upplevelser, inom så väl musik som mat och sport.