kvinna i en biosalong

Hur ser klimatkrisen ut i filmer och böcker?

I förra veckan samlades världens ledare under FN:s klimatkonferens i Marocko för att diskutera ett av vår tids största miljöhot - klimatförändringen. Men vad följer med i framställningen av klimatförändringen när vetenskaplig fakta överförs till en film eller en skönlitterär bok? Det är något som Jörgen Bruhn och hans sex forskarkollegor vill undersöka.

Jörgen Bruhns forskningsgrupp ingår i Linnéuniversitetets spetsforskning inom interaktionen mellan medier, Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS). Forskningsgruppen utgår från idén om att vi lever i den antropocena tidsepoken. Det är namnet på den tid då jorden och vad som händer på vår planet är så pass dominerat av mänsklig aktivitet att det har övergått till en ny geologisk epok.
− Det typiska för antropocen är mänskliga aktiviteter som på något sätt hotar oss: klimatpåverkan, förlusten av biodiversitet, befolkningstillväxten, resursknappheten. De problemen kan man säga är olika aspekter av paraplybegreppet antropocen, säger han.

Forskargruppen är interdisciplinär och forskarna är allt ifrån filmvetare och litteraturvetare till experter inom svensk poesi och bilderböcker. De undersöker hur vetenskaplig fakta om klimathotet och andra miljöproblem uttrycks i olika konstarter. De vill till exempel undersöka vad som händer med vetenskaplig fakta när den överförs till att bli en film, skönlitterär bok eller en dikt. Vad går att föra över? Vad tappas i överföringen? Vad går inte alls att föra över?

Inom humanistisk forskning har det typiskt gjorts undersökningar på hur överföringen från en bok till film ser ut. Men att undersöka hur vetenskaplig fakta överförs till olika konstformer är inte lika vanligt. Flera filmer skildrar till exempel en antropocen framtid, berättar Jörgen Bruhn, som Interstellar eller The day after tomorrow.
− Vetenskapliga rapporter är typiskt mycket komplicerade och riktade mot forskarvärlden och för många forskare anses många filmer vara antigen överdrivna eller förenklade. Men det som filmerna vinner gentemot den korrekta vetenskapen är ju våra känslor. Vi blir påverkade av vad vi ser och känslan av att en antropocen framtid kanske inte känns så kul, säger Jörgen Bruhn.

Här kan du läsa mer om Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS) och forskningsprojektet Transmediating the Anthropocene.