Grundläggande principer

Forskningsetik är inte ett statiskt område vilket blivit särskilt tydligt genom introduktionen av generativ AI. I Vetenskapsrådets rapport om God Forskningssed (länk till VRs rapport utgiven 2024) behandlas några utmaningar med AI ur ett forskningsetiskt perspektiv.

Öppenhetsintresset i relation till AI innebär att du är transparent med din användning av till exempel, generativ AI för texter som produceras (se mer under publicering) men även om användningen av AI i andra delar av forskningen.

I relation till skyddsintresset är det viktigt att ta hänsyn till integritet särskilt vad gäller personuppgifter (länk till integritetmyndighetens sida med definitioner om personuppgift). Det kan till exempel innebära att personuppgifter inte laddas upp på en dator som är uppkopplad till nätet. Transkribering av intervjuer, som ett exempel, görs snabbt av generativ AI men bör då ske på en dator med transkriberingsmodellen lokalt installerad och som inte är uppkopplad till nätet under tiden då inspelningarna eller transkriberingarna lagras på datorn. Möjligheter till detta finns bland annat i Linnaeus University Language, Cognition and Culture Lab (LiLa, länken tar dig till deras hemsida).

Klicka på länkarna för att nå korta filmer på LNU-play om du vill veta mer om AI i förhållande till GDPR eller i förhållande till etik.

Film om AI och etik

God forskningssed innebär att förhålla sig till de etiska normer och praktiker som forskare utvecklat tillsammans med samhället (t.ex. God forskningssed, Vetenskapsrådet 2024). Om du följer din etiska och moraliska kompass och förhåller dig till den praxis och det regelverk som gäller för forskningsetik då följer du även god forskningssed.

Vetenskapsrådet (VR) har gett ut rapporter om god forskningssed. Den senaste kom ut 2024 (länk till VRs rapport). I skrivande stund finns rapporten endast på svenska men den tidigare rapporten från 2017 finns på svenska så väl som på engelska (länkarna tar dig till sidan där båda rapporterna från 2017 kan laddas ner).

All European Academies (ALLEA) har gett ut en europeisk kodex om forskningsintegritet. Denna kodex finns att laddas ner på ALLEA:s hemsida på svenska och på engelska. Ämnet god forskningssed hanteras väl i både VR:s rapport och i ALLEA:s kodex (ss 3-11). VR:s rapport är längre, mer utförlig och förklarande än kodexen och innehåller reflektionspunkter som kan vara bra att utgå från när du funderar på din egen forskning och kan även med fördel användas i undervisning om ämnet.

Internationell forskning kan bestå av internationella samarbeten och att forskningen samlar data i andra länder.

Då svenska lagar om etik endast gäller i Sverige blir forskningsetiskt grundläggande principer än viktigare att reflektera över. Nedan presenterar vi kort tre dokument som kan vara till hjälp vid reflektioner om forskningsetik vid internationella samarbeten.

(Se även blocket Publicering & Kommunikation för information om denna i relation till internationella samarbeten.)

The TRUST Code – A Global Code of Conduct for Equitable Research kan användas vid reflektioner om internationella samarbeten så som att de resultat som genereras av forskningen kommer alla till godo, att undvika att forskningsetiskt problematisk forskning exporteras till länder med färre restriktioner eller med mindre allmän och statlig insyn i forskningspraktiker, så kallad ”etikdumpning”. På hemsidan för TRUST kan du ladda ner kodexen (fyra sidor) och hitta korta youtube filmer som förklarar kodexen och även begrepp så som ”etikdumpning”. Kodexen bygger på fyra principer; rättvisa, respekt, omsorg och ärlighet (’fairness, respect, care, honesty’). Dessa fyra principer överlappar med principerna för forskningsetik (skydds-, forsknings- och öppenhetsintresset) så väl som för god forskningssed (tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar).

Sveriges Universitets- och högskoleförbund (SUHF) har utarbetat en kortare checklista (länken går direkt till en pdf) att utgå från vid internationella samarbeten. Denna tar bland annat upp riskerna med att forskningsetiska principer och värderingar inte är desamma i alla länder, och att det kan finnas skillnader i akademisk frihet som kan påverka sådant som insamling av data och Publicering & Kommunikation av resultat. Checklistan kan ses som en komplettering till the TRUST Code och kan vara till stor hjälp för forskare vid planering av internationell forskning.

Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) har inom sitt uppdrag tillsammans med Karolinska institutet, KTH och Lunds universitet utarbetat riktlinjer (länken går direkt till en pdf) för internationella samarbeten. Dokumentet (ss 3-12) innehåller några förklaringar och reflektionspunkter för forskaren. På så sätt kompletterar dokumentet SUHF:s checklista och kan även ses som en komplettering till the TRUST Code.

Med oredlighet i forskning eller avvikande från god forskningssed syftas framförallt på plagiering, förfalskning och fabricering som uppstår av grovt slarv eller med uppsåt. Det kan gälla planering av forskning, genomförande så väl som vid publicering och kommunikation av forskning.

Plagiering enligt ALLEA-kodexen (laddas ner här på svenska och engelska) sker när du använder andras arbeten eller idéer utan att vara öppen med vems dessa är—du anger inte källan på ett korrekt sätt. Detta gäller även självplagiering vilken uppstår när du återpublicerar något du redan har publicerat utan att hänvisa till originalet. För att undvika plagiering har Linnéuniversitetet samlat information på olika ställen. På bibliotekets hemsida hanteras plagiering i samband med källhantering. Vidare på medarbetarsidor informeras och ges tips till undervisare hur du undervisar om plagiering och hanterar studenters plagiering men även information om upphovsrätt. På samma sida nämns även det webbaserade läromedlet Refero som du kan använda själv eller dela med studenter. Vidare finns det information om upphovsrätt (för mer om upphovsrätt se skrivguiden, länken tar dig utanför LNU).

Förfalskning är delvis mer direkt än plagiering på så sätt att den innebär en manipulering av egen data, utrustning som mäter data eller liknande, men kan även innebära ett utelämnande av resultat eller delar av resultat utan någon motivering.

Fabricering är lättare att definiera och undvika då detta kräver en fabrikation (hittar på) resultat i sådant som text, presentationer, tabeller, rådata osv. och kommunicerar dem som om de vore riktiga uppgifter.

Oredlighet i forskning är inte endast plagiering, förfalskning och fabricering utan kan även innebära sådant som att välja att inte återge all forskning (t.ex. att du inte hänvisar till forskning som visar på resultat som inte stämmer överens med den egna hypotesen), ger en missvisande bild av sitt eget eller annans bidrag till forskning. För mer exempel se gärna ALLEA (ss 9-10) eller hemsidan för Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof).

Linnéuniversitetet som forskningshuvudman omfattas av högskoleförordningen (1993:100) och är därför skyldig att pröva misstänkta avvikelser från god forskningssed. Vid Linnéuniversitetet görs detta arbete av Rådet för god forskningssed. Om misstankar om oredlighet omfattas av lagen prövas denna av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof). Det innebär att Linnéuniversitetets Råd för god forskningssed lämnar över ärenden av misstänkt oredlighet till Npof. Men vem som helst kan anmäla misstankar direkt till Npof vilket kan göras via samma länk till deras hemsida.  

På Linnéuniversitetet kan du kan också välja att slå larm (länk till pdf om hanteringsordningen vid misstanke om avvikande från god forskningssed). En anmälan ska ställas till rektor och berörd dekan och prefekt ska informeras. Anmälan rekommenderas att innehålla information om vilken vetenskaplig verksamhet det gäller, vad den misstänkta oredligheten består av, tidpunkten för den misstänkta oredligheten och anmälarens namn och kontaktuppgift. För den som vill få praktiska tips för skydd av visselblåsare inom forskning så har The European Network for Research Integrity Offices (ENRIO) gett ut en handbok.

Länkar till lagar tar dig till författningssamlingarna på riksdagen.se. Lagen är namngiven och följs av SFS nr inom parentes.